Swedish / Mot julen med Nisse, 8 december

Nisse

Glitter, guldstjärnor, kristallpaljetter, silverflis, tindrande solstrålar och glänsande snötäcken sträckte ut sig i oändlighet denna morgonen när jag tittade ut genom Stor Grytets ingång.
Ragnar och Bertil rullade och skuttade runt i snön i något som bara kan beskrivas som en björndans med rävsvans.

”Morgongymnastik!” skriade Nisse och hoppade från gråsten till gråsten tills han ramlade ner mellan två som stod lite längre ifrån varandra än vad han hade räknat med.

”Gomorron skira morgon-stjärna” hördes Pes röst. Hon satt uppe på en av gråstenarna och sträckte på sig i en fjällrävs version av sagolik ballett och solhälsning. ”Kaffet är klart.”

”Kaffet?” tänkte jag. ”Var har de fått kaffe ifrån här uppe?”

Jag hörde ett visslande komma lite längre nerifrån, nedanför den lilla backen mellan grytet och gråstenarna. En domherre! Nej, två! De satt i en av de få buskarna här uppe på kalfjället och bredvid dem var lägerelden i full fart, omringad av massa små mini-gråstenar, under en liten kok-kittel.
Nisse var redan där, stor mugg i handen och viftade åt mig med den andra handen att skynda mig.

Jag pulsade och rullade om vartannat åt hans håll. När jag väl var framme och tittade ner i kitteln luktade det till och med bättre än kaffe och det var lite, lite ljusare i färgen än den svarta tjära som farfar alltid slukade i sig de tidiga morgnarna.

”Gertruds familjerecept på morgonbrygd”, sa Nisse medans han doppade ner ännu en kåsa-liknande stor mugg i kitteln. ”Rostad näver, torkade och visslade kott-piggar, rönnbär, lingonblad, ett uns björkbark som legat i sol från öster under 10 fullmånar och en knivsudd saffran med glittret från sjumilakällan i hjärtat av skogen där hjortarna dricker.” Han räckte mig brygden och enbart doften var magisk på så nära håll.

”Vederkvickande”, sa Nisse med sitt pliriga leende och skuttade upp på stenen bredvid busken med domherrarna.
”Idag ska vi börja med ”Det Stora Jul-Jobbet”, sa han.

”Redan?” frågade Bertil. ”Det är ju mer än två veckor till jul! I alla fall 2 veckor och 3 timmar…”

Ragnar nickade instämmande, slog en extra kullerbytta så som bara rävar kan, rullade in mellan Nisse, Bertil och mig, tittade upp först mot domherrarna , sedan mot oss, och sa ”dethär är en mycket speciell jul, inte som alla andra.”

Advertisements