Swedish / Brygd, listor och sång med Nisse, 10 december

Nisse

Luften var hög och klar, himlen alldeles ljusblå. Snö och iskristaller glittrade ikapp på skaren. Domherrarna och koltrastarna flög i stora skaror bort, bort, bort och litet senare kom de tillbaka. Fast då var det fågelflockarna som gett sig av i den tididga ottan som anlände först.

De landade i det enda trädet här uppe, i vilket Stor-Mor hängt upp knyten med frön, torkade bär och jul-magi-klumpar. Torkade blåbär till koltrastarna och torkade hjortron til domherrarna, eftersom alla tydligen hade ett favoritbär som passade bäst till deras egen smak och önskan.

Ragnar och Bertil satt under trädet och fångade upp de frön som domherrarna tagit med sig från sin resa i en av näverkorgarna Gertrud hade vävt, och fröna från koltrastarna landade i en jutesäck som kom från Nisses potatiskällare.

Nisse satt och skrev som ett galet jehu på andra sidan trädet .Emellanåt stannade han till, bad fåglarna att upprepa den melodi de just delat, strök över något på den kilometerlånga björkbarkslistan och började kladda ner strofen om igen.

”Vad gör de?” frågade jag Pe som satt som ett slags dirigent på höjden vid ingången till snö grottan.

”Fåglarna samlar upp all tacksamhet från människorna, sjunger in det i ett frö för varje person och sedan flyger de hit. Ragnar och Bertil samlar upp fröna för vinter sådden och Nisse skriver upp varje tacksamhets strof per person så att vi kan styra rätt julklapp till rätt person” svarade hon.

”Aha, det är en slags önskelista alltså”, sa jag och kände mig riktigt smart ett tag.

”Nej, det är en tacksamhetslista”, hörde jag Stor-Mors stämma gunga fram ur snö-grottan bakom oss.
Hon sällade sig till oss, rullade ihop sin långa bjällerklangsklädda svans i en krull om sig och fortsatte; ” Det är vad som gör just denna julen så speciell. Vi går tillbaka till de gamla traditionerna.”

”De gamla traditionerna?” frågade jag, ”Är inte jul urgammalt?”

”Jo”, sa Pe. ”Fast inte på det sättet som det firats den senaste tiden.”

Nisse kom skuttandes och svängades uppför slänten med säkert 7 kilometer lista dansande i släptåg.
”Kan jag få lite middagsbrygd innan jag storknar?”
Med en suck och ett brak slog han sig ner bredvid oss.

Bertil låg och snarkade under trädet med tassarna upp i vädret och Ragnar stod på huvudet, så som bara rävar kan.

”Middagsbrygd? Är det annorlunde än morgonbrygd då?” frågade jag.

”Ja, såklart”, kluckade Nisse medan han kliade sig i pannan under luvan.
”Morgonbrygd dricker man på morgonen och middagsbrygd på middagen, haha!”

”Du är hopplös”, suckade Stor-Mor och glittret föll över oss när hon leende skakade på huvudet. Hon vände sig mot mig.
”Ja, middagsbrygden har torkade silver-kotte-piggar och lite hjortron istället för rönnbör och tall-kotte-piggar som finns i morgonbrygden. Den smälter lite mer på tungan och ger inspiration”.

Tre krus ställdes fram.

Cecilia Götherström, 10 december 2013

Advertisements